God Juridiks jurist svarar på frågor i media

God Juridiks jurist Linda Bergstrand har intervjuats av VLT

VLT har tidigare skrivit om Åsa som kämpar för att få tillbaka sina insatser, hemtjänst i assistansliknande form, enligt socialtjänstlagen (SoL). Detta är inte ett ärende som drivits av God Juridik.

God Juridiks jurist, Linda Bergstrand, har dock intervjuats som utomstående expert kring vad som gäller när ett beslut dras in.

På frågan om en kommun får dra in en insats för en person svarar Linda Bergstrand följande.

– Nej. Om ett beslut inte är tidsbegränsat får det endast ändras om det föreligger väsentligt ändrade förhållanden, det vill säga att den enskildes hjälpbehov har minskat. Det får inte vara en godtycklig bedömning hos kommunerna utan en faktisk förändring. En ändring av ett beslut måste förstås föregås av en utredning och ett nytt beslut.

Vidare framgår att en kommun inte heller kan gå emot en dom från förvaltningsrätten om det inte skett väsentligt ändrade förhållanden sedan dom meddelades.

Du kan läsa artikeln i sin helhet här.

 

Behöver du hjälp att ansöka om eller överklaga beslut enligt SoL är du varmt välkommen att höra av dig till oss!

 

Mejla info@godjuridik.se eller ring oss på tfn 010-405 55 40

God Jul från oss på God Juridik

Vi på God Juridik vill önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år

Vi kan nog alla skriva under på att 2020 inte blev riktigt som planerat. För God Juridiks räkning innebar 2020 inställda möten, mässor och föreläsningar.

Sett ur ett företagsperspektiv känner vi oss ändå nöjda med våra prestationer under året. 

Några av årets höjdpunkter som vi ser tillbaka på med extra värme:

– God Juridiks VD, Christian Källström, tillträdde i mars. 
– Vi är tacksamma över att allt fler kunder hittat oss under året. Det innebär att vi fått möjligheten att hjälpa många människor.
– Vi har inlett ett samarbete med flertalet assistansbolag under året och ser fram emot ett fortsatt gott samarbete under 2021.
– Vi är fortsatt engagerade i debatten gällande LSS och andra sociala insatser och vi är nöjda över att ha publicerats ett flertal gånger under året.
– Vi är stolta över vårt remissvar över LSS-utredningen.

Vi ser fram emot att lämna 2020 bakom oss och ser fram emot 2021 med tillförsikt och framtidstro. Vår målsättning är att idogt fortsätta arbeta för utvecklingen av de sociala insatserna och vi ser fram emot att få hjälpa ännu fler kunder. 

Vi önskar er en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Varma hälsningar
Christian, Karin, Maria, Mimmi & Linda

Svårigheten att få rätt – även om man har rätt

karin

Jag får ofta höra frustration och uppgivenhet hos individer som söker vår juridiska hjälp. Många vittnar om hur svårt det är för dem att bevisa sina hjälpbehov för att få ett korrekt beslut enligt LSS som motsvarar deras just deras behov i vardagen.

 

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad till LSS, är en så kallad rättighetslagstiftning. Du måste själv bevisa att du uppfyller lagstiftarens krav och således kan erhålla rättigheterna enligt LSS.

 

Hur gör man då det?

 

En juridisk term som aktualiseras här är att personen som gör anspråk på en rättighet bär bevisbördan för att påvisa sin rätt. Att bära bevisbördan innebär att du som påstår något själv ska bevisa det. Du kan exempelvis bevisa det med skriftliga medicinska underlag, med intyg från personal på skolan, korttidsvistelse, daglig verksamhet eller dylikt som känner till hjälpbehov och omständigheter väl.

 

Vissa hjälpbehov är enkla för utomstående läkare och personal att observera och dessa iakttagelser sker naturligt i vardagen. Detta kan exempelvis vara hjälp med att sätta på sig skorna och jacka eller hjälp med förflyttningar.

 

Andra hjälpbehov är dock svårare att observera för utomstående såsom hjälpbehov på natten. Eller hur ska en läkare kunna intyga hur många gånger på en dag som en person behöver gå på toaletten?

 

Allt som oftast tillämpas så kallade skälighetsbedömningar gällande hjälpbehovs omfattning. Om man inte inkommer med ett intyg som påvisar att man har X toalettbesök per dag, gör handläggaren en egen bedömning av hur många toalettbesök som anses rimliga. Dock är sådant förfarande vanskligt för att vad som är rimligt för dig är nödvändigtvis inte skäligt för att tillgodose mina personliga behov.

 

Jag får allt oftare höra om försvårande omständigheter såsom att personer nekas intyg samt långa köer till läkarkontakt för att be om aktuellt medicinskt underlag.

 

Det blir allt svårare att påvisa sin rätt till insats enligt LSS. Men orsaken till detta ligger inte på individen som behöver hjälp utan på faktorer utanför individens möjlighet att påverka. Så även om man har rätt till en insats, så kan man inte framgångsrikt påvisa detta.  

 

/Karin Ståhlnacke, jurist

Vill du komma i kontakt med oss jurister på God Juridik?

Mejla info@godjuridik.se eller ring oss på tfn 010-405 55 40