Månad: november 2020

Man kanske kan få uppfattningen att assistansen är under uppbyggnad igen i och med att regeringen (åter-)infört andning och sondmatning som ett grundläggande behov. Men jag skulle vilja påstå att detta är felaktigt. Ansättningen av de grundläggande behoven fortsätter och nu är det den personliga hygienen som är i skottlinjen.

I den s.k. ”sminkdomen”, HFD 2019 ref. 56, uttalar Högsta förvaltningsdomstolen följande: ”Det finns inget uttalande i förarbetena som talar för att med begreppet personlig hygien har avsetts något annat än vad som utgör den normalspråkliga innebörden av begreppet, dvs. att hålla människokroppen ren från smuts och andra ohälsosamma ämnen.” Därefter underkänner HFD sminkning som ett grundläggande behov.

Myndigheterna har, som brukligt, gått på den hårda linjen och underkänt avsevärt fler delar än enbart sminkning som grundläggande behov gällande personlig hygien – såsom rakning, insmörjning m.m.

12 november 2020 kom en dom från kammarrätten i Göteborg som underkänner handtvätt som grundläggande behov, trots att handtvätt naturligtvis syftar till att hålla kroppen ren. (Särskilt viktigt i dessa tider kan man tycka.) Enligt kammarrätten bedöms handtvätt inte vara av sådan integritetskänslig natur att det kan anses som ett grundläggande behov.

Detta är, om inte annat, en fingervisning om vad som komma skall. En tråkig dom kommer sällan ensam.

Vad som är integritetskänsligt eller inte är inte helt självklart och därmed finns ett tolkningsutrymme som innebär att ett ganska stort mått av subjektivitet kommer att tillämpas och i de flesta fall inte till den enskildes fördel. Det är i alla fall min gissning. För några år sedan bedömde myndigheterna att hud mot hud ansågs tillräckligt integritetskänsligt (det var så man motiverade att ytterkläder inte räknades till grundläggande behov längre), men nu räcker alltså inte ens det.

Nedmonteringen av assistansen fortgår, tro inget annat. Som enskild (och som jurist) kan man försöka hålla emot, lämna synpunkter, begära nya intyg och processa mot myndigheterna. Men varför gick myndigheterna över från att faktiskt vilja hjälpa människor till att mer agera nitisk dörrvakt för alla som behöver assistans?

Jag vädjar till Sveriges politiker: Om det finns en faktiskt politisk vilja att den som behöver stöd ska få det (se God Juridiks tidigare inlägg gällande januariavtalet ), så måste ni visa den tydligare. Ändra lagstiftningen. Nu. Det önskar jag mig i julklapp i år.

 

/Linda Bergstrand, jurist

Vill du komma i kontakt med oss?

Mejla info@godjuridik.se eller ring oss på tfn 010-405 55 40

 

God Juridik har på senare tid arbetat med överklagan av ett flertal ärenden gällande omvårdnadsbidrag. Ett av ärendena gällde en familj där en förälder 2018 beviljats ett och ett halvt vårdbidrag för två barn med funktionsnedsättning och som vid en omprövning istället beviljats ett halvt omvårdnadsbidrag för samma barn. Föräldern hade inte några merkostnader inräknade i vårdbidraget, varför en direkt jämförelse kunde göras med omvårdnadsbidraget. Barnens funktionsnedsättning var densamma som tidigare och hjälpbehovet hade inte minskat. Enda skillnaden var att barnen blivit 2 år äldre, vilket innebär att det normala föräldraansvaret minskat samtidigt som hjälpbehovet ökat i förhållande till barn utan funktionsnedsättning i samma ålder. 

God Juridik har tidigare skrivit om att det av lagens förarbeten framgår att nivåerna för vårdbidrag och omvårdnadsbidrag ska vara jämförbara.

Detta styrks även av ett uttalande av socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi. I en intervju med SVT säger Ardalan Shekarabi att syftet med reformen inte var att det skulle bli ett mer strikt regelverk, utan tvärtom. Syftet med reformen var större tydlighet, transparens och öppenhet i tillämpningen av regelverket.

Sedan den nya insatsen omvårdnadsbidrag infördes har dock 55 % fått minskad eller indragen ersättning i förhållande till tidigare beslut om vårdbidrag. Siffrorna är hämtade från SVT. 

Inspektionen för socialförsäkringen har i en rapport 2020:5 ”Införandet av omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning” granskat hur Försäkringskassan har infört två nya förmåner i sin verksamhet till personer med funktionsnedsättning.
Inspektionen för socialförsäkringen har intervjuat handläggare och beslutsfattare hos Försäkringskassan som uppger att de upplever att flera försäkrade personer får lägre ersättningsnivåer på grund av att många beslut om vårdbidrag har varit för generösa och att de upplever att det tidigare ofta fattades schablonmässiga beslut inom vårdbidrag utifrån diagnos, vilket inte längre sker.

SVT har intervjuat Andreas Larsson, verksamhetsområdeschef hos Försäkringskassan, som menar att det kan finnas naturliga orsaker till varför ersättningen blivit lägre med omvårdnadsbidrag i förhållande till vårdbidrag. Han anger bl a att konstruktionen är olika och att vårdbehovet hos ett barn kanske blivit mindre då barnet blivit äldre.

God Juridik finner det dock osannolikt att en så kraftig minskning av ersättning beror på ”naturliga orsaker” och anser att Försäkringskassan behöver göra en djupare analys. Om syftet från regeringens sida inte varit att skärpa lagstiftningen bör regeringen vidta åtgärder, exempelvis i form av förtydligad lagstiftning, för att få systemet på rätt köl igen.

 

Behöver du hjälp att ansöka om eller överklaga beslut om omvårdnadsbidrag? Kontakta oss så hjälper vi dig.

Mejla info@godjuridik.se eller ring oss på tfn 010-405 55 40

 

Vi är stolta över att kunna presentera vår nya Facebook-sida.
Du hittar den HÄR.

Välkommen att följa oss på sociala medier!

Vill du komma i kontakt med oss?

Mejla info@godjuridik.se eller ring oss på tfn 010-405 55 40