Månad: september 2020

Varför skriva en framtidsfullmakt?

handskakning

Valfrihet

Genom en framtidsfullmakt kan du själv avgöra vem eller vilka som ska ta hand om dina personliga och ekonomiska angelägenheter om du senare i livet inte klarar detta på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller annat liknande varaktigt tillstånd. Det är en privat överenskommelse.

Framtidsfullmakten ger dig möjlighet att själv styra över din situation i förväg. Det kan minska oron för vad som kommer hända om du skulle bli sjuk.

Hur fungerar fullmakten?

Du kan själv besluta om fullmakten ska vara generell eller begränsad. Vill du att den du utser som fullmaktshavare ska kunna sköta alla dina ärenden, även t ex bostadsförsäljning, eller vill du att den bara ska omfatta rätt att betala räkningar, sköta bankärenden, etc.? Du kan också välja om fullmakten ska gälla även efter din död. Det är viktigt att förtydliga i framtidsfullmakten hur du vill ha det.

Framtidsfullmakten träder inte ikraft förrän du faktiskt blir sjuk och tillståndet är att anse som varaktigt. Det är personen som du själv utsett, fullmaktshavaren, som bedömer när du hamnat i ett sådant tillstånd. Vid osäkerhet kring detta kan prövning ske i tingsrätten. Fullmaktshavaren ska alltid informera dig och din närmsta familj om att fullmakten har trätt ikraft och vad den innehåller.

Fullmakten ska inte registreras hos någon myndighet. Det kan vara klokt att upprätta fullmakten i två eller flera exemplar. Ett exemplar till dig själv och ett exemplar till vardera fullmaktshavare.

Ett alternativ till god man

Reglerna om framtidsfullmakt började gälla 1 juli 2017. De ersätter inte systemet med god man och förvaltare, utan är ett alternativ till detta. Har du inte en framtidsfullmakt blir det upp till tingsrätten att fatta beslut om en god man eller förvaltare om behov av detta uppstår.

Det sker ingen kontroll från samhällets sida av att en fullmaktshavare sköter sitt uppdrag och agerar i enlighet med dina intressen. Du kan dock utse en granskare i din fullmakt och vid begäran från granskaren ska fullmaktshavaren lämna redovisning för sitt uppdrag. Om du inte utser någon granskare kan din make/maka/sambo/närmaste släktingar begära redovisning från fullmaktshavaren, dock högst en gång per år.

Formkrav

Du måste vara minst 18 år för att få upprätta en framtidsfullmakt. Framtidsfullmakten ska vara skriftlig och undertecknas av två vittnen (på samma sätt som vid upprättande av ett testamente).

Observera att detta var en kort och inte uttömmande beskrivning av hur en framtidsfullmakt fungerar.
—

Vill du ha hjälp att upprätta en framtidsfullmakt är du varmt välkommen att kontakta oss.

Priset för en framtidsfullmakt uppgår till 1755 kronor inklusive moms. I priset ingår ett möte med en av våra jurister där vi går igenom just din situation. Är du kund eller anställd hos något av våra andra bolag i koncernen har du rabatt.

 

Mejla oss på info@godjuridik.se eller ring oss på tfn 010-405 55 40

Stoppa den fortgående urholkningen av rätten till assistans

I en debattartikel på sidan Heja Olika skriver God Juridiks jurister om hur den pågående urholkningen av rätten till bl. a. personlig assistans, utöver vad som skett genom ny praxis från HFD, strider mot FN:s funktionsrättskonvention.

”Vi på God Juridik kan inte mer än instämma med Vilhelm Ekensteen mfl. angett i sin artikel i Heja Olika (200831).

Fortsätter att urholkas

Vi ser att rätten till assistans urholkas av kommunerna och av domstolarna. Ett fenomen som är påtagligt är att beslut tas med hänvisning till avgöranden från kammarrätten, där kammarrätterna har inskränkt rätten till assistans utöver praxis från Högsta förvaltningsdomstolen, HFD.

Högsta förvaltningsdomstolen har bland annat i RÅ 2009 ref 57 och HFD 2018 ref 13 fastställt rätten till assistans. I HFD 2018 ref 13 anges följande:

”Högsta förvaltningsdomstolen har tidigare behandlat frågan om omfattningen av hjälpbehovet i RA 2009 ref 57 och uttalade då bl.a. följande. Någon bestämd undre tidsgräns för att ha rätt till personlig assistans låter sig inte uppställas. Det är samtidigt uppenbart att någon som bara i mycket begränsad omfattning har behov av hjälp med något av de grundläggande behoven inte utan vidare kan anses berättigad till personlig assistans. Även om själva tidsåtgången inte är påfallande stor måste en samlad bedömning göras bl.a. med hänsyn tagen till om det stöd som behövs är av mycket privat och integritetskänslig karaktär eller om det förutsätter någon specifik kompetens. Såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter måste beaktas. Hur ofta hjälpen behövs framstår också som en viktig faktor. …

Det som nu ska prövas är om hans behov av hjälp om tre timmar i veckan med det grundläggande behovet personlig hygien är av sådan karaktär och omfattning att det berättigar till personlig assistans.”

HFD nekade assistans i det här målet.

Om HFD:s praxis

Vad som kan utläsas av HFD:s praxis är att när hjälpbehovet enbart avser ett (1) grundläggande behov så är ett hjälpbehov om tre timmar inte tillräckligt. Det framgår också att när hjälpbehovet avser flera, mer än ett, grundläggande behov så har den tidsmässiga omfattningen ringa betydelse.

Alla inskränkningar utöver detta, där kammarrätterna ibland angett att sex timmar inte är tillräckligt för att bevilja assistans (trots att hjälpbehovet omfattar flera olika grundläggande behov), borde uppenbart vara otillåtna.

Det är varken moraliskt eller juridisk rimligt att en kammarrätt inskränker rättigheter som ges genom lag.

Strider mot LSS

Vi anser att inskränkningar av en rättighet bara kan ske genom lag (och möjligtvis genom att HFD tolkar lagen). Att inskränka rätten till assistans ytterligare genom att sätta högre krav för att bevilja assistans får således anses strida mot LSS och dessutom vara oförenligt med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

”Artikel 4 Allmänna åtaganden – Punkt 1
(d) avhålla sig från alla åtgärder och all praxis som är oförenliga med konventionen och att säkerställa att samhällsorgan och institutioner handlar i enlighet med konventionen”

Det torde vara oförenligt med konventionen att försämra befintliga rättigheter. Det är således direkt olämpligt att kommun eller domstol tillämpar avgöranden från kammarrätterna som inskränker rättigheterna i LSS, utöver de inskränkningar som redan skett genom HFD:s praxis.

Alla avgöranden där det nekas assistans trots behov av hjälp som föreligger med fler, än ett enstaka, grundläggande behov strider således mot konventionen. Likaså när det nekas assistans trots att den tidsmässiga omfattningen, avseende hjälpbehovet med de grundläggande behoven, överstiger 3 timmar.

God Juridik
Christian Källström
Karin Ståhlnacke
Linda Bergstrand
Ann-Marie Stolberg
Maria Sjöblom”

 

Hela artikeln finns att läsa här.

Vill du komma i kontakt med oss?

Mejla info@godjuridik.se eller ring oss på tfn 010-405 55 40

Kim fick sin assistans indragen

Kim Svensson sitter i sin rullstol

Kim har drabbats hårt av Kristianstad kommuns godtyckliga bedömningar. Hans funktionsnedsättning har inte förändrats, ändå dras hans beslut om personlig assistans in. 

Kims ärende uppmärksammas av Kristianstadbladet:

”Kim Svensson, 32, år har en cp-skada som gör att han sitter i rullstol. Han kan inte stå eller gå. Han har spasmer som gör att han har stora svårigheter att komma upp ur sängen, klä på sig, äta och gå på toaletten själv. I tio år har han haft personlig assistans, men precis som i fallet med Kåre Kristensson har kommunen beslutat att 53,75 timmar i veckan ska bli noll. Hans grundläggande behov anses bara vara 4 timmar och 50 minuter i veckan enligt omsorgsförvaltningen, vilket inte ger rätt till assistans.
 
Trots läkarintyg som styrker hans behov och ett beslut från förvaltningsrätten som gett honom rätt till sina timmar.
Men kommunen gav sig inte utan överklagade vidare till kammarrätten och för några dagar sedan kom beskedet: kommunen får rätt.
 
– Jag kan köpa att det kan bli fel och att man då överklagar, men inte att man överklagar igen när jag en gång fått rätt. Varför är det så farligt att hjälpa en människa som behöver hjälp? Ingen söker den här insatsen för att det är kul, hade jag inte behövt det hade jag hellre kunnat jobba och tjäna pengar, säger Kim.
 
Beskedet är tufft, berättar Linda Backström, nära vän till Kim. Hon har drivit hans ärende tillsammans med Magnus Ivarsson och Karin Ståhlnacke på God Assistans genom domstolarna och det har varit en berg-och-dalbana mellan hopp och förtvivlan. Den siste oktober tas assistansen bort.
 
– Vi har börjat om från noll nu, ansökt om ny utredning och assistans igen, ansökt om ledsagning och hemtjänst. Vi börjar om från början med något som har fungerat så bra, för att kommunen ska spara pengar, säger Linda.
 
Att börja om från början innebär ny utredning med folk som ska hem till honom och klocka toalettbesöken. Kims stora oro är att det ska bli som innan han fick assistans. Då hade han hemtjänst några år efter att han slutat gymnasiet. Men efter flera incidenter där han trillat i badrummet, hittats sittande i sin egen avföring och bara levde på Billys pan pizza ansökte hans vänner om assistans. Med assistans fick han tillbaka ett socialt liv och trygghet, förklarar Linda.
 
– Vi pratar om rätten att som 32-åring kunna ha ett värdigt liv, få ha livskvalitet.
 
Alternativet nu för Kim blir hemtjänst. Men Kim är stel i sina leder, något som blivit värre med åren och som även påverkas negativt av kallt väder. Det innebär att det kan ta 1,5 timme för honom att klä på sig på morgonen utan hjälp, berättar Lotta, assistent till Kim.
 
– Han kan inte ta fram frukost själv, inte sätta på TV:n, ta en dricka i kylen eller hämta en varmare tröja. Då skulle han behöva larma på hemtjänst.
 
Varför tror ni att kommunen driver de här ärendena så långt?
 
– Ju fler avslag de kan påvisa ju mer kan de ha och visa upp som vägledande i andra fall, och få fler avslag, säger Linda.
 
Omsorgsförvaltningen tar ogärna egna beslut, menar Lotta.
 
– De lutar sig helst mot domstolsbeslut, så de inte själva behöver stå för det. Som medborgare i Kristianstad tycker jag det rimmar illa med den värdighetsgaranti man har i kommunen och som de påstår att de står för. Har de en sådan garanti för LSS precis som för boenden? Jag har inte hittat någon.
 
Tiden efter kommunens besked 2019 har präglats av oro och ovisshet för Kim. Just nu är ångesten stor för att nästa instans blir ett LSS-boende.
 
– Jag undrar om beslutsfattarna i dess frågor verkligen förstår vad det är de utsätter dessa människor för? Att behöva kriga för rätten till ett liv. Är det verkligen värdigt? undrar Linda.”
 

Hela artikeln finns att läsa här.

Vill du komma i kontakt med oss?

Mejla info@godjuridik.se eller ring oss på tfn 010-405 55 40