Månad: augusti 2020

Det finns två huvudmän för insatsen personlig assistans.

Den första huvudmannen är kommunen, som beviljar personlig assistans om de grundläggande behoven (andning, personlig hygien, av- och påklädning, måltider och annan hjälp som kräver ingående kunskaper om den funktionsnedsatta) understiger 20 timmar per vecka.

Den andra huvudmannen är Försäkringskassan, som beviljar personlig assistans om de grundläggande behoven överstiger 20 timmar per vecka.

Oavsett vilken huvudman som fattar beslut om personlig assistans är huvudmannen inte begränsad till ett visst antal timmar, utan kan och ska bevilja assistans för personens hela hjälpbehov.

När vi hjälper våra klienter skickar vi ofta in ansökan till både kommunen och Försäkringskassan då man inte vet hur de grundläggande behoven kommer att beräknas, och myndigheterna gör därmed varsin utredning. Vi skickar alltid in samma utredningsunderlag till båda myndigheterna och ofta gör myndigheterna ett gemensamt hembesök när de utreder hjälpbehovet.

Myndigheternas utredningar och beslut borde därmed bli i det närmaste identiska, eller i vart fall väldigt snarlika. Detta stämmer dock inte med verkligheten i många fall.

Vi har en klient som i dagsläget är beviljad 22 timmars assistans per vecka från sin kommun enligt ett beslut fattat i början av sommaren och trots ett oerhört omfattande hjälpbehov. Idag mottog kunden förslag till beslut från Försäkringskassan som bedömer att kunden bör beviljas assistans med 128 timmar per vecka. Ett beslut i proportion till den hjälp kunden behöver.

Det finns dock ingen rimlig förklaring till denna oerhörda diskrepans om drygt 100 timmar per vecka. Enligt lag ska hjälpbehovets omfattning styra hur många timmar assistans som ska beviljas. Vi drar slutsatsen att kommunernas ekonomi i vissa fall blir styrande för klienternas assistansbeslut. Det är självfallet inte okej.

Vi ser fördelar med en huvudman för insatsen personlig assistans och kanske då förslagsvis Försäkringskassan. Det finns flera skäl till detta. Först och främst kommer rättssäkerheten att öka. Försäkringskassan har redan en organisation som innebär att deras utredningar är relativt likartade oberoende var i landet den enskilde bor. Den enskilde kommer inte att hamna mellan två myndighetsstolar. Den enskilde får möjlighet att flytta inom Sverige utan att oroa sig över huruvida assistansbeslutet kommer att dras in vid ett kommunbyte. Det är dessutom ett oerhört resursslöseri att låta två myndigheter göra varsina utredningar om samma sak. Självfallet måste gränsen om 20 timmars grundläggande behov justeras om Försäkringskassan skulle vara ensam huvudman.

 

Vill du komma i kontakt med oss?

Mejla info@godjuridik.se eller ring oss på tfn 010-405 55 40

Omvårdnadsbidrag är ett stöd för föräldrar som vårdar ett barn med funktionsnedsättning. Omvårdnadsbidrag har ersatt vårdbidrag som innebar samma slags stöd, men som också kunde innefatta ersättning av merkostnader på grund av funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom.

Vi har pågående processer där föräldrar som tidigare varit beviljad vårdbidrag vid ny ansökan, på grund av vårdbidragets upphörande, har fått avsevärt lägre nivå på sitt omvårdnadsbidrag. Detta trots att de inte tidigare beviljats vårdbidrag för merkostnader.

Precis som för vårdbidrag kan omvårdnadsbidrag beviljas på fyra nivåer utifrån barnets behov av omvårdnad och tillsyn. Har inga större förändringar skett avseende barnets/barnens omvårdnadsbehov sedan tidigare prövning av vårdbidrag är det naturligtvis rimligt att anta att nivån på omvårdnadsbidraget bör vara samma som för vårdbidraget. 

Att nivåerna för vårdbidrag och omvårdnadsbidrag ska vara jämförbara framgår av förarbetena, se prop. 2017/18:190. Det framgår att regeringen anser att benämningarna av mellannivåerna, dvs. halvt respektive tre fjärdedels omvårdnadsbidrag, väl uttrycker de tillsyns- och omvårdnadsbehov som tidigare krävdes för att få vårdbidrag på motsvarande nivåer enligt 22 kap. 4 § SFB i dagens lydelse.

Regeringen justerade benämningarna av hur stora behov av omvårdnad och tillsyn som skulle krävas för den högsta respektive den lägsta förmånsnivån så att de på ett bättre sätt återspeglade vad som tidigare krävdes för motsvarande nivåer i vårdbidraget. Avsikten var inte att skärpa kraven.

Av förarbetena framgår också att tidigare praxis för vårdbidragets nivåer fortfarande gäller vid bedömningen, naturligtvis bortsett från den hänsyn som kan ha tagits till merkostnader. 

För merkostnader har införts en särskild ersättning – merkostnadsersättning. Hjälpbehov och merkostnader utreds således separat. En jämförelse kan därför enbart göras i de fall föräldrarna tidigare enbart fått vårdbidrag för barnets/barnens hjälpbehov.

Behöver du hjälp att ansöka om eller överklaga beslut om omvårdnadsbidrag är du varmt välkommen att höra av dig till oss!

Mejla info@godjuridik.se eller ring oss på tfn 010-405 55 40