Vi på God Juridik anser att detta är en mycket viktig utredning och vi önskade därför att bidra med vår erfarenhet och våra synpunkter. För en gångs skull handlar utredningen om hur assistansen kan stärkas och förbättras. Utifrån en dialog med utredarna har vi därför sammanställt ett svar på deras frågor.
Vår erfarenhet av de problem som anges nedan, är en av anledningarna till varför utredningen är viktig och varför vi engagerat oss.
Avseende sjukvård och egenvård finns det ett behov av att förtydliga ansvarsområdena och verkligen se till att sjukvården förstår konsekvenserna av sina bedömningar.
När det gäller tillsyn har myndigheterna hela tiden kämpat emot rätten till assistans för tillsyn. Det är vidare mycket anmärkningsvärt att högsta förvaltningsdomstolen (HFD) ansett att lagstiftarens åsikt var att begränsa rätten till assistans för tillsyn som kräver ingående kunskaper. Det verkar som om HFD misstagit sig på vem av riksdag och regering som faktiskt är lagstiftare. Förhoppningsvis återställs rätten till assistans, så att de med exempelvis stora behov av hjälp och tillsyn på grund av epilepsi kan återfå sin assistans.
Föräldraansvaret har länge varit problematiskt eftersom myndigheternas bedömningar i stort sett enbart baserats på handläggares tämligen subjektiva uppfattningar. Avsaknaden av en vetenskaplig grund har medfört en bristande förutsebarhet, felaktiga beslut och ett stort antal onödiga rättsprocesser. En riktig bedömning av barnets bästa har dessutom ofta helt saknats i bedömningarna. Utifrån barnets bästa borde aldrig ett barn kunna nekas assistans utifrån en subjektiv bedömning av föräldraansvarets omfattning.
Hela God Juridiks svar till socialdepartementet hittar du här: Stärkt assistans.
Vill du komma i kontakt med oss? Mejla info@godjuridik.se eller ring oss på tfn 010-405 55 40
Vi jurister är oroade över assistansens utveckling
Vi som arbetar med assistans är oroade över utvecklingen. Trots att regeringen har vidtagit åtgärder för att fler ska få assistans genom att exempelvis återinföra andning och sondmatning som grundläggande behov, så ser vi otroligt många som har behovet men som inte beviljas insatsen vare sig från Försäkringskassan eller kommunen.
För den som inte är insatt kan detta te sig obegripligt. Vad är det som gör att det har blivit så här?
För att beviljas assistans krävs att den enskilde har en viss mängd grundläggande behov per vecka. Med grundläggande behov avses hjälp med andning, personlig hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. För att beviljas assistans från Försäkringskassan ska den enskilde ha 20 timmar grundläggande behov per vecka. För att beviljas assistans från kommunen finns ingen nedre gräns, men enligt rättspraxis bör den enskilde ha cirka 7 timmar grundläggande behov per vecka för att beviljas insatsen.
Har funktionsnedsattas grundläggande behov minskat på senare år? Nej, naturligtvis inte. Tyvärr är det ofta så att den enskildes hjälpbehov tenderar att öka över tid.
Det är istället rättspraxis, i många fall framdriven av myndigheterna, och myndigheternas hårdare bedömningar som har lett fram till allt fler avslagsbeslut och indragna beslut.
Vi har gjort en jämförelse av hur bedömningar kunde se ut i tidigare, i början av 2000-talet, och hur de ser ut nu.
FÖRR
NU
Personlig hygien
Hela toalettbesöket, duschen, handtvätten m.m. räknades som grundläggande behov. Även sminkning, rakning och insmörjning räknades som grundläggande behov.
Enbart ”aktiva moment” som avtvättning i dusch, torkning vid toalettbesök etc. räknas som grundläggande behov. Det är inte ovanligt att den yrkade tiden halveras. Sminkning, rakning och insmörjning räknas inte längre till det grundläggande behovet personlig hygien då det inte avser att hålla kroppen ren från smuts och andra ohälsosamma ämnen.
Av- och påklädning
Ytterkläder ansågs tillhöra det grundläggande behovet av- och påklädning
Enbart kläder närmast kroppen räknas som grundläggande behov. Detta medför även att hjälp med ortoser inte räknas som grundläggande eftersom det krävs en socka mellan ortosen och huden.
Måltider och sondmatning
Hjälp att värma, skära och äta maten ansågs vara grundläggande behov.
Enbart att föra maten till munnen räknas som grundläggande. Efter en lagändring 1 november 2019 räknas numera även sondmatning som grundläggande behov.
Kommunikation
Kunde personen inte tala beviljades hen regelmässigt kommunikation som grundläggande behov, ofta med 7 timmar per vecka.
Nu krävs att intygen styrker att det krävs kunskap om personens kommunikationssätt, funktionsnedsättning samt ingående kunskap om personen själv. Det räcker inte med allmän kunskap om personen. Skillnaden är otroligt svår att intyga och därför beviljas inte många kommunikation som grundläggande behov längre.
Annan hjälp som kräver ingående kunskap om den funktionshindrade
Tillsyn p g a epilepsi, andningsproblem och annan medicinsk problematik samt utåtagerande och självskadande beteende gav rätt till det femte grundläggande behov. Den som fysiskt kunde utföra sina grundläggande behov, men inte gjorde det p g a en psykisk funktionsnedsättning beviljades också rätt till assistans för detta grundläggande behov.
Det krävs en psykisk funktionsnedsättning, utåtagerande och/eller självskadande beteende av en viss frekvens samt att hjälpbehovet måste tillgodoses av en person med ingående kunskap om den funktionsnedsatta personen, ofta kopplat till det grundläggande behovet kommunikation. Tillsyn p g a epilepsi och annan medicinsk problematik ger inte rätt till assistans för detta grundläggande behov. I princip ingen beviljas assistans för detta grundläggande behov.
Andning
Tidigare ingick hjälp med andning i det grundläggande behovet annan hjälp som kräver ingående kunskap.
Från och med 1 november 2019 har man infört andning som ett eget grundläggande behov.
När man gör denna jämförelse är det lätt att förstå att allt färre beviljas insatsen personlig assistans. Om det gäller ett barn är det dessutom ofta så att det normala föräldraansvaret anses oerhört långtgående och drar ner beviljad tid för de grundläggande behoven, vilket får till effekt att barn i ännu större utsträckning än vuxna har svårt att beviljas assistans.
Av politikernas januariöverenskommelse punkt 64, som gäller personlig assistans, framgår att alla som har rätt till stöd ska få det. Vi som arbetar med assistans tycker att få som har rätt till stöd får det.
Politikerna har vidtagit vissa åtgärder, såsom lagändring gällande sondmatning och andning. Regleringen gällande dessa grundläggande behov kommer dessutom att stärkas från och med juli 2020. Regeringen har dessutom tillsatt en ny utredning gällande tillsyn, egenvård och föräldraansvar som ska vara klar i slutet av mars 2021. Vad utredningen leder fram till återstår att se.
Om politikerna vill få till stånd en verklig förändring och återupprätta insatsen så att den enskilde har en rimlig chans att beviljas assistans igen, anser vi att steg ett bör vara att fastställa att de grundläggande behoven i sin helhet ska vara assistansgrundande. Allt annat är orimligt. Det är oerhört integritetskränkande för den enskilde att behöva uppskatta hur lång tid av toalettbesöket som utgörs av torkning. Om insatsen assistans beviljas, trots allt, så tillgodoses inte den enskildes hela hjälpbehov i och med att myndigheterna enbart beviljat tid för aktiva moment. Insatsen blir mer av en punktinsats, liknande hemtjänst, och den enskilde måste förlita sig på anhöriga för att få hela hjälpbehovet tillgodosett.
Enligt lag är meningen med personlig assistans att den enskilde ska få möjlighet att leva som andra. Så ser inte verkligheten ut.
Linda Bergstrand Christian Källström Karin Ståhlnacke Maria Sjöblom Ann-Marie Stolberg
Jurister på God Juridik och God Assistans
Vill du komma i kontakt med oss? Mejla info@godjuridik.se eller ring oss på tfn 010-405 55 40
